I morgon fyller vår lille kille 7 år! Ja, liten och liten. Han är ju inte så liten längre...

Mycket har hänt sedan dess, men det känns inte som att det var så länge sedan vi åkte in till BB mitt i natten och lämnade storasyster, då knappt fyra år, ensam hemma i sällskap med en nyvaken morgonrocksklädd granne i väntan på att mormor skulle komma. Planen var ju såklart att mormor skulle hinna hem till oss innan vi åkte, men det blir ju inte alltid som man har tänkt sig ;). Vad skulle vi gjort utan dig du underbare granne?!

Men tiden går så fort, börjar inse att det gäller verkligen att försöka njuta av nuet för snabbare än man anar så står han väl där i hallen med sina 42:or, moppehjälmen under armen och en fjunig överläpp och säger att han ska plugga statsvetenskap och flytta till Lund eller nå't.

Nej, 7 år är en perfekt ålder, det räcker så bra. Går det att stoppa tiden ett tag?!
Kram L :)